runt knuten
Efter en förmiddag inne vid datorn med en massa kemiska substanster snurrandes i huvudet klev jag ut på trappan och insåg att solen inte bara var en illusion genom fönstret utan en faktisk stark, klar och varm sommarsol. Med kaffekoppen i handen gick jag runt husknuten, slog mig ner på en klippa och förundrades återigen av känslan av att vi bor i ett tegelhus på landet, fast verkligheten är att det tornar upp sig ett sjuvåningshus ovanför vår ytterdörr och att vi har tvåtusen grannar inom femhundra meters radie. Men utsträckt på en filt, med solen i ögonen och gödsellukt(!) i näsan kändes det som om jag var själv på en dejt med sommaren. 
Nu får autonoma nervsysytemets farmakologi följa med mig ut.
klara! va fint att hitta din blogg såhär en lördagkväll på bmc. ser fram emot att följa dina tankar. är nästan beredd att följa i dina fotspår. nån form av längtan har funnits länge. men inte den här veckan. dagens plugg har jag knappt kommit igång med och jag börjar skarpt fundera på om jag ska ge upp och ta nya tag imorgon istället.
tack för igår. det var kärlek. kram.
Fortsätt fantisera, det måste man. Vilken kamera använder du när du fotar förresten?
