tantklara

Denna fantastiska helg, dessa två dagar av frid, tid och gott umgänge. Njut, njut, njut, och ja, jag njuter.

Av middag med vänner, närproducerat förstås; egenplockade kantareller, egenplockade äpplen och egenplockade blåbär. Och hembakat bröd. Och av tiden att sitta ner och umgås, ingen stress, inget upp-tidigt-imorgon, bara vi runt ett bord i ett kök. Och det är helg, det är fredagkväll, och därför får jag njuta mer.

Av en lördag då jag vaknar av mig själv, äter frukost länge, för att sedan packa väskan. Och efter en halvtimme på cykeln; en sjö. Och en kajak, som jag får sätta mig i, och paddla iväg, med en vän till en strand i sensommarsol. Och vi har tid, vi får njuta, nerbäddade under kapellet i varsin kajak får vi glida fram i vattnet i vågorna.

Och sen, tillbaka i stan, efter att kroppen fått vila en stund, ett anrikt café, en kulturkväll. Poesi, kaffe, och återigen tid att njuta. 

Sommarenergin tog hastigt slut under de senaste veckornas kaos, men nu har jag samlat ny kraft som borde räcka ett tag framöver. Och än är inte helgen slut...

tillbaka,
tillbaka till att tiden är min egen
tillbaka till verkligheten

upp,
upp från källaren
upp till ljuset

fri,
fri att välja
fri att leva

nu,
nu en ny era

står med lillebror på skolgården
första dagen på terminen
glada fina barn överallt

möter min gamla gymnasielärare
vet inte vad jag ska säga
vet inte vad hon ska säga

frågar vad jag gör där
du har väl inte barn än?

nej, säger jag, jag är hans storasyster
hon tittar undrande på mig, på honom, på mig
tveksamt om hon tror mig

vet inte vad jag ska säga mer
jag är ju någon annan nu
inte den hon trodde att hon kände
fast hon egentligen inte gjorde det

hur förklarar man att hennes bild är fel?
att den hon såg då inte är jag
men sen tänker jag
vad spelar det för roll
jag är jag och hon behöver inte veta

- Fröken!
Jag vänder mig genast om med ett självklart leende.
Jag lyssnar till Fröken nu.
Och till Tjejen, Tösen, Kajsa och Therese.  
Men Tuttinuttan ignorerar jag med bestämdhet.